Skepssdagboken berättar

Finlands självständighetsförklaring vid slutet av år 1917 spred sig även utanför landets gränser, bland annat till finländska sjömän, som tog tillfället i akt att uppmärksamma händelsen. I en skeppsdagbok förd ombord på ångfartyget Wirgo lördagen den 2 januari 1918 i Sundsvall kan man läsa följande:

”Kl. 12 om d. Hissades i närvaro af befäl och besättning finska flaggan: röd botten med gult diametralt kors samt små hvita rosor i öfvre [svåruttydbar text]. Kaptenen höll därvid ett kort andragande af följande innehåll: ”Vi eller med andra ord Finlands folk, hafva isynnerhet under det sista decenniet, då förtrycket från Rysslands sida blef synnerligen kännbart, haft att utkämpa en hård kamp för att ena frihet och oberoende – men då gällde frågan endast oberoende i landets inre styrelse – nu däremot då revolutionen i Ryssland störtat den gamla regeringen och på samma gång äfven vår – hafva dessa omständigheter framkallat nödvändigheten för Finlands folk att själft taga så väl inre som yttre styrelse i så att säga egna händer och följaktligen måste då äfven en yttre symbol, benämnd flagga, visa detta oberoende utåt bland de fria nationerna – i hvars led vårt folk nu sålunda äfven inhärt, och då vi nu stå i beråd att för första gången hissa denna vår nya flagga vill jag uppmana äder att så begå såväl inom som utom landet, att denna vår nyvunna frihet må blifva oss vördig och i en fast tro därpå bliver så arm i hoppet som Gud välsignade vår nya flagga, för hvilken jag ber äder att vi förena oss om ett kraftigt trefaldigt hurra.” (Journal för Ångfartyget ”Wirgo” 13/8/1917–16/10/1918, Sundsvall, lördagen den 2 januari 1918)

Skeppsdagboken, eller loggboken, är ett unikt dokument. I den antecknas seglatsens omständigheter och händelser såsom till exempel ankomst- och avgångstid, information om lasten och mycket mer. I Finland blev det allmänt att föra skeppsdagbok i handelsfartyg kring år 1850, men ombord i större stadsfartyg förekom bruket redan under 1750-talet. Innehållet i skeppsdagböckerna är till sin natur registrerande. Innehållet präglas av traditionsbundenhet och har förts enligt ett på förhand fastställda formulär.

Foto: Bettina Westerholm. Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi

Sjöhistoriskainstitutet vid Åbo Akademi har idag i sin ägo drygt 4600 skeppsdagböcker förda i drygt 730 olika segel-, ång- och motorfartyg mellan åren 1758 och 2012. Majoriteten av dagböckerna är förda i finländska fartyg. Fartygens hemorter täcker hela kuststräckan från Viborg till Uleåborg. I skeppsdagboken antecknas seglatsens omständigheter och händelser. Innehållet är till sin natur registrerande, och präglas av traditionsbundenhet då de förts enligt på förhand fastställda formulär. Institutets skeppsdagböcker består av flera separata samlingar. Man kan söka skeppsdagböcker i Sjöhistoriska institutets samlingar i databas.

Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi är ett specialarkiv och -bibliotek med inriktning på sjöhistoria och maritimetnologi. Det har till uppgift att främja sjöhistorisk och maritimetnologisk dokumentation, forskning, undervisning och information bland annat genom att samla in arkivaliskt material som belyser sjöfartens, fiskeriets och den maritima kulturens historia. Institutet ingår i den fristående enheten Åbo Akademis bibliotek och har ett nära samarbete med Forum Marinum, och verkar i dess huvudbyggnad i närheten av Åbo hamn.

Institutets arkiv- och bibliotekssamlingar består sammanlagt av 1,5 hyllkilometer material. Insamlingsverksamheten har sedan 1930-talet fokuserats på den finländska sjöfartsnäringens historia, samt på kust- och skärgårdsbornas näringar, och därefter har intresseområdet utvidgats till att omfatta även sjökrigshistoria och vattensport. Själva arkivet omfattar ca 900 hyllmeter material, inkluderat rederi- och bolagsarkiv, skeppsdagböcker och -dokument, ritningar, sjökort, korrespondens, fotografier, ljudband, handlingar rörande bygdesjöfart, skeppsbyggeri, lotsning, med mera.

Arkivet och biblioteket är tillgängliga för forskare, studerande och privatpersoner. Institutets föremålssamling är deponerad i Forum Mariunum.

Besöksadress: Slottsgatan 72, Åbo

Öppet: tisdag-fredag kl. 9-12 och 13-15, sommarstängt under juli månad

E-post: sjohistoriska@abo.fi

Tfn: +358 (0)2 215 3460

Lyhyesti suomeksi

Sjöhistoriska institutet vid ÅboAkademi on erikoisarkisto ja -kirjasto, jonka painopisteinä ovat merihistoria ja -etnologia. Sen tarkoituksena on edistää merihistoriallista ja -etnologista dokumentointia, tutkimusta, opetusta ja tietoa, muun muassa keräämällä arkistoitavaa materiaalia, joka valaisee merenkäynnin, kalastamisen ja merikulttuurin historia. Sjöhistoriska institutet kuuluu itsenäiseen yksikköön Åbo Akademis biblioteketiin, ja on kiinteässä yhteistyössä Forum Marinumin kanssa.

Arkisto ja kirjasto ovat tutkijoiden, opiskelijoiden ja yksityishenkilöiden käytettävissä. Instituutin esinekokoelma on talletettu Forum Marinumissa. Laivapäiväkirjoja voi hakea tietokannasta.

Käyntiosoite: Linnankatu 72, Turku

Avoinna: ti-pe klo 9-12 ja 13-15, suljettu heinäkuun aikana

Sähköposti: sjohistoriska@abo.fi

Puh. +358 (0)2 215 3460



Bettina Westerholm, Fanny Lindroos ja Mats Nyman
Kirjoittajat ovat Arkistoalan ja asiakirjahallinnan maisteriopintojen opiskelijoita Åbo Akademista