Finlands självständighetsförklaring
vid slutet av år 1917 spred sig även utanför landets gränser, bland annat till
finländska sjömän, som tog tillfället i akt att uppmärksamma händelsen. I en
skeppsdagbok förd ombord på ångfartyget Wirgo lördagen den 2 januari 1918 i
Sundsvall kan man läsa följande:
”Kl. 12 om d. Hissades i närvaro af befäl och
besättning finska flaggan: röd botten med gult diametralt kors samt små hvita
rosor i öfvre [svåruttydbar text]. Kaptenen höll därvid ett kort andragande af
följande innehåll: ”Vi eller med andra ord Finlands folk, hafva isynnerhet
under det sista decenniet, då förtrycket från Rysslands sida blef synnerligen
kännbart, haft att utkämpa en hård kamp för att ena frihet och oberoende – men
då gällde frågan endast oberoende i landets inre styrelse – nu däremot då
revolutionen i Ryssland störtat den gamla regeringen och på samma gång äfven
vår – hafva dessa omständigheter framkallat nödvändigheten för Finlands folk
att själft taga så väl inre som yttre styrelse i så att säga egna händer och
följaktligen måste då äfven en yttre symbol, benämnd flagga, visa detta
oberoende utåt bland de fria nationerna – i hvars led vårt folk nu sålunda
äfven inhärt, och då vi nu stå i beråd att för första gången hissa denna vår
nya flagga vill jag uppmana äder att så begå såväl inom som utom landet, att
denna vår nyvunna frihet må blifva oss vördig och i en fast tro därpå bliver så
arm i hoppet som Gud välsignade vår nya flagga, för hvilken jag ber äder att vi
förena oss om ett kraftigt trefaldigt hurra.” (Journal för Ångfartyget ”Wirgo”
13/8/1917–16/10/1918, Sundsvall, lördagen den 2 januari 1918)
Skeppsdagboken, eller loggboken, är
ett unikt dokument. I den antecknas seglatsens omständigheter och händelser
såsom till exempel ankomst- och avgångstid, information om lasten och mycket
mer. I Finland blev det allmänt att föra skeppsdagbok i handelsfartyg kring år
1850, men ombord i större stadsfartyg förekom bruket redan under 1750-talet.
Innehållet i skeppsdagböckerna är till sin natur registrerande. Innehållet
präglas av traditionsbundenhet och har förts enligt ett på förhand fastställda
formulär.
 |
| Foto: Bettina Westerholm. Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi |
Sjöhistoriskainstitutet vid Åbo Akademi har idag i sin ägo drygt 4600 skeppsdagböcker förda i drygt 730 olika segel-, ång- och motorfartyg mellan åren 1758 och 2012. Majoriteten av dagböckerna är förda i finländska fartyg. Fartygens hemorter täcker hela kuststräckan från Viborg till Uleåborg. I skeppsdagboken antecknas seglatsens omständigheter och händelser. Innehållet är till sin natur registrerande, och präglas av traditionsbundenhet då de förts enligt på förhand fastställda formulär. Institutets skeppsdagböcker består av flera separata samlingar.
Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi är ett
specialarkiv och -bibliotek med inriktning på sjöhistoria och maritimetnologi.
Det har till uppgift att främja sjöhistorisk och maritimetnologisk
dokumentation, forskning, undervisning och information bland annat genom att
samla in arkivaliskt material som belyser sjöfartens, fiskeriets och den
maritima kulturens historia. Institutet ingår i den fristående enheten Åbo
Akademis bibliotek och har ett nära samarbete med Forum Marinum, och verkar i
dess huvudbyggnad i närheten av Åbo hamn.
Institutets arkiv- och bibliotekssamlingar består
sammanlagt av 1,5 hyllkilometer material. Insamlingsverksamheten har sedan
1930-talet fokuserats på den finländska sjöfartsnäringens historia, samt på
kust- och skärgårdsbornas näringar, och därefter har intresseområdet utvidgats
till att omfatta även sjökrigshistoria och vattensport. Själva arkivet omfattar
ca 900 hyllmeter material, inkluderat rederi- och bolagsarkiv, skeppsdagböcker
och -dokument, ritningar, sjökort, korrespondens, fotografier, ljudband,
handlingar rörande bygdesjöfart, skeppsbyggeri, lotsning, med mera.
Arkivet och biblioteket är tillgängliga för forskare,
studerande och privatpersoner. Institutets föremålssamling är deponerad i Forum
Mariunum.
Besöksadress: Slottsgatan 72, Åbo
Öppet: tisdag-fredag kl. 9-12 och 13-15, sommarstängt
under juli månad
E-post: sjohistoriska@abo.fi
Tfn: +358 (0)2 215 3460
Lyhyesti suomeksi
Sjöhistoriska institutet vid ÅboAkademi on erikoisarkisto ja -kirjasto, jonka painopisteinä ovat merihistoria ja
-etnologia. Sen tarkoituksena on edistää merihistoriallista ja -etnologista
dokumentointia, tutkimusta, opetusta ja tietoa, muun muassa keräämällä
arkistoitavaa materiaalia, joka valaisee merenkäynnin, kalastamisen ja
merikulttuurin historia. Sjöhistoriska institutet kuuluu itsenäiseen yksikköön
Åbo Akademis biblioteketiin, ja on kiinteässä yhteistyössä Forum Marinumin
kanssa.
Arkisto ja kirjasto ovat
tutkijoiden, opiskelijoiden ja yksityishenkilöiden käytettävissä. Instituutin
esinekokoelma on talletettu Forum Marinumissa. Laivapäiväkirjoja voi hakea tietokannasta.
Käyntiosoite: Linnankatu 72,
Turku
Avoinna: ti-pe klo 9-12 ja 13-15,
suljettu heinäkuun aikana
Sähköposti: sjohistoriska@abo.fi
Puh. +358 (0)2 215 3460
Bettina Westerholm, Fanny Lindroos ja Mats Nyman
Kirjoittajat ovat Arkistoalan ja asiakirjahallinnan maisteriopintojen opiskelijoita Åbo Akademista
Bettina Westerholm, Fanny Lindroos ja Mats Nyman
Kirjoittajat ovat Arkistoalan ja asiakirjahallinnan maisteriopintojen opiskelijoita Åbo Akademista
